Mostrar

Såhär bra kan man ha hos sina mostrar

Jag är så himla tråkig som inte uppdaterar här oftare. Varför varför varför?
Den senaste veckan har jag umgåtts mycket med Emelie, som tyvärr åker tillbaka till Egypten idag :(
Men skönt att få ha en vecka med henne, och i april är hon förhoppningsvis hemma igen.

I lördags så hade mamma och jag bestämt att hon skulle vara barnvakt på riktigt. Jag pumpande ut mjölk så att mamma kunde ge Knodden mat.
Så på förmiddag gick jag bort till sjukhuset för att hälsa på SaraLouise som tyvärr har blivit inlagd för dåligt blodvärde, och hon har sin lilla Juli brevid sig.
Som jag har sagt till henne och många andra. Hon är min förebild, och jag är så glad att vår barnmorska "fixade ihop" oss. Känns som vi har varit vänner i all evighet. Vi delar så mycket kring våra barn, deras pappor, vår familj och hela vår situation. Men utöver det så har vi mycket annat gemensamt också. Hon har jobbat på Sats, hon har hållt till i Oxie när hon var yngre, och vi ser ofta likadant på många saker.
Jag har hittat många mammor som jag gärna umgås med så fort Theodor har blivit äldre, men det jag och SaraLouise har kan ingen mätas med. För det är nog ingen som riktigt kan förstå den situationen vi har. Vi båda har många runtomkring oss, men vi har ändå ansvaret över våra barn själv. Kämpigt, men det går och vi finns där för varandra.

Tillbaka till barnfridagen.
Efter sjukhuset gick jag hem om och pumpade, så att brösten inte skulle explodera. Bestämde att jag ej skulle amma, för då hade jag aldrig kommit iväg igen. haha.
Pussade honom snabbt och sen gick jag ner mot stan. Skämde ut mig det första jag gjorde. Stod på rumpan på ett övergångställe, men det är typiskt mig, och det bjuder jag på.
Det blev någon timmes egentid, där jag fick handlat många julklappar, sen mötte jag upp Malin och gick en stund med henne också. Då mådde jag bättre. För när jag gick själv så var jag yr, hade ont i magen och fick små ångestattacker. Men det är nyttigt Haha.

Igår så när tjejerna hade varit här på frukost, så begav jag och Theodor oss bort till sjukhuset igen för att umgås med Juli och SaraLouise. Jag kollade in stället ordentligt när jag var där på lördagen så att man kunde ta med Theodor, och eftersom Juli kan vistas där under så många dagar så kände jag inte att det var något problem.
Mysigt hade vi där, och vi hade amningsstunder tillsammans. Haha. Måste sett roligt ut för sköterskorna.
Barnen tyckte om varandra, och Theodors leende sprack nästan när Juli skrattade hysteriskt.
Snart snart snart kommer hans riktiga leende. Man ser att han är påväg i ögonen.
Jollrande har börjat att smyga sig fram också.
Myspys.

Idag skulle jag egentligen gå en runda med Elin, men tänkte avboka det och träffa henne en annan dag, för jag vill gärna bort till SaraLouise, för det är inte skoj att ligga på sjukhuset. Sen i eftermiddag ska jag bort till jobb. Ska ha dopsamtal med Katarina, och jag ser verkligen framemot det. Pirrar i hela magen när jag tänker på dopet.
Kommer att bli så fint.

För er nyfikna. Familjerättsbyrån ringde i måndags och bekräftade att H var pappa till Theodor. Även jag var arg och sa till honom när vi gjorde slut att han inte kanske var pappan, så har jag varit stensäker hela tiden. Man är dum när man är arg.
Men nu bryr jag mig inte om den tiden längre. Jag bryr mig om min son och vill hans bästa, så jag skickade ett sms till H i fredags och bjöd in han och hans familj till dopet.