Efter bollande med mamma idag kring min och Theodors amning så har jag tagit ett beslut (testa iallafall)Amningen fungerar bra, och jag har mjölk så det räcker och blir över. Men jag ammar för ofta.
Jag vet aldrig om han är nöjd när han har ätit. Han släpper brösten och somnar. Sover gott 30 min, sen vaknar han igen och vill ha bröstet.
Ibland käkar han på rejält, och vill sen bara sutta när han är mätt, men oj, då kommer det mer mjölk och han blir sur och kräks.
Men det största problemet är att han aldrig känns riktigt nöjd. Jag är alltid osäker på om han har fått tillräckligt i sig, och så fort han är vaken så vill han ligga vid bröstet. Jag känner inte att någon annan hinner få del av honom, och jag får nästan aldrig chansen att sitta och ta det lugnt och veta att han är nöjd när han är vaken. Jag är alltid på spänn när han är vaken och förbereder mig inför ännu en amning. Därför vill jag ofta att han ska sova när jag t.ex. ska ta mig ut. Och jag hinner inte stimulera hans andra sinnen heller.
Vid skötbordet har vi det väldigt mysigt. Enda stunden som han inte skriker eller söker efter bröstet. Men han kan ligga på skötbordet högst 5-10minuter sen blir han arg och ska ha bröstet.
Han växer, går upp i vikt och utvecklas perfekt. Fick detta bekräftat av BVC läkaren idag. Han är ett utmärkt barn som nu är 53cm och väger 4210gram.
Känner mig grymt nöjd eftersom man helammar. Men det är ju inte jag som ska ta credit för det. Han ska ju vara nöjd också.
För det finns ingenting som kan tala om att han inte ska vara nöjd. Han får så mycket närhet och kärlek, vilket jag vet är det viktigaste.
Jag älskar verkligen att amma. T.ex. igår satt vi i fåtöljen och båda två slumrade till efter matstunden. Det var helt underbart. Därför vill jag inte ge upp amningen, och ska testa på att trappa ner till hobby/delamning.
Eftersom amningen går så himla bra, han går upp i vikt och jag älskar det så känns det så dumt att sluta med det. Men det går ju inte helt bra om jag blir trött av det och blir osäker? Jag vill att varje amningstillfälle ska kännas så underbart som det ska göra.
Och sen om jag går över till hobby/delamning så kan man gå tillbaka till helamning igen om man nu vill.
Jag vill att min bebis ska vara nöjd, jag vill kunna mysa utan att han ska ha tutten i ansiktet och jag vill att han ska titta och leka med mig utan att efter en stund bli jätte frustrerad efter bröstet.
För det fungerar bara om jag har gett bröstmjölk/mjölkersättning på flaska, för då vet jag att han har fått i sig allt han behöver för någon timme framöver. TUTTUNGE!
Igår försvann alla mina planer. Skulle bort till SaraLouise innan dopsamtalet. Men kl 14 så skulle hon göra massa undersökningar och jag behövde vara där en stund innan dess. Och det passade inte riktigt att gå därifrån kl 14, för att sen gå hem och sen ta sig iväg igen för att vara på dopsamtal 15.45. Så vi bestämde att vi skulle ta det idag istället.
Men sen får jag ett sms av prästen, att vi skulle skjuta upp samtalen till onsdag. Hehe.
Detta gjorde ingenting eftersom jag och Theodor hade en underbar dag. Ingen gnäll på hela dagen, inget skrik och han var så nöjd (för att han fick vara vid bröstet nästan hela tiden).
Här bjuder jag på en poserbild. Längesedan man tog sådana ju. Men såhär ser en mamma ut som har en 6 veckors bebis. Rätt utsövd faktiskt. Nätterna är fortfarande toppen.
Man har minst lika mysigt med ersättning. :)
SvaraRaderaOm du börjar med flaska så kan du nästan glömma att han tar ditt bröst sen när du vill att han ska göra de. Dom fäster sig vid flaskan, vänjer sig vid den sutten och att det kommer såååå mycket mer. Det gör det inte från bröstet.
SvaraRaderaJag testa de, men det funka i en vecka.
min kusin testa de och det funka inte alls. hon fick helt sluta amma.
Har massa vänner som försökt detsamma men det funka inte!
Hej Lojzan! :) Jag hamnade på sjukhus när Felix var ngr veckor, och sen efter det precis så orkade jag inte amma fullt, och han blev inte nöjd.. Kände som ett jättenederlag att börja med flaskan, så daniel kunde ge när jag var sjuk. Men samtidigt som de 2 byggde upp en väldig närhet och han fick bra med mat, och sovhur bra som helst, och det blev mer regelbundet med flaskan, så saknade jag närheten! Till sist "gav jag upp" lite och sa till Daniel att jag tänkte sluta, eller bara amma ibland. Men jag la honom mer och mer till bröstet för att "det var lättare och mysigare" när daniel gick tillbaka till jobbet, och vips! kom det huuur mkt mjölk som helst, och han var hur nöjd som helst! Det var bara som han behövde en liten "puff" på vägen att få in rutin, sova/äta. Och jag låg inne och träffade inte en människa på nästan 2månader för att han tuttade så mkt i början(iom att jag var sjuk, så mådde jag inte dåligt av att inte träffa folk! :)), men han var i tillväxtperioder m.m. och jag ammade igenom hela alltet, efter detta gick amningen skitsmidigt, och han slutade inte förrän han var 1år! Han var en riktig liten tuttgris! Det är så enkelt om du ändå har mjölk att amma igenom det! Och vissa barn tar både flaskan och bröstet och kan pendla emellan. Annat är det med lille Wilhelm, han äter bara gröt och mat, och ammar, han vill INTE ha välling/ersättning. Han har aldrig nöjt sig med något annat.. Så visst tror jag att du kan byta mellan flaska/amning, om Theo är ett sånt barn :) Men det är konsten, amma, amma, amma och det känns inte som man GÖR ANNAT! Man blir tokig, men det blir så bra sen. Och han behöver ingen annan "stimulans" än din närhet, han behöver inte titta på ngt osv. Han behöver mamma! Och du ger honom det! Och det är det bästa han vet! :) Amningen är mkt smidigare även om du behöver tutta honom hela tiden, JUST NU! Det kommer ju inte vara så hela tiden. Bröstet är alltid redo, när som. Det är inte flaskan! Jäkla sjå med den! :) Hahaha. Lycka till! Puss&Kram Malin! :)
SvaraRadera