Kärlek

Igår spenderade jag dagen i Oxie.

Först var jag hos morfar för fika, titta på tyger och hjälpa honom med tvättmaskinen.

Sen blev bus med vovven Bruno medans morfar plockade morötter i trädgården.

Jag kände mig som ett barn igen :-D
Sen ringde moster mig, och tyckte att jag skulle följa med till Flugger Färg. Så det gjorde jag, och lille kusin skrattade åt mig hela tiden.

Han har kommit till den perfekta åldern nu. Han grät nog ingenting igår, förutom smågnäll. Annars skrattade han igenom hela dagen när jag var där.

Innan morbror kom hem för att köra in mig och sängen till stan, så matade jag Isak. Marit blev fascinerad över hur snabb jag var med skeden, och hon berättade att han lätt smäller till den så att det flyger mat i hela köket.

Så när morbror kom in genom dörren, så sa jag hej och koncentrerade mig någon sekund på honom. VILKET JAG INTE SKULLE GJORT!

Isak lyckades nå skeden, smäller till den och den flyger iväg rakt på byrån. Snacka om att vi skrattade inkl. Isak. Vi hade ju precis pratat om hur duktig jag var med matningen.

När jag kom hem var jag helt slut, fixade sängen och sen la jag mig ett bad.

Jag somnade riktigt tidigt och såg kanske 3 minuter av matchen. Alltså missade jag första målet, vilket var tur. Fyfan vilken hemsk match. Tur jag sov istället. Och jag har sovit som ett barn.

Snart blir det sista föräldrarutbildningen. Ska prata om första tiden hemma. Och imorgon går jag in i vecka 38. 37+0. Så nu är han lite mer välkommen, för nu är chanserna större att vi inte behöver ligga på prenatalen. Är glad att han har stannat inne. Men tror det närmar sig, eller så kommer jag att gå över tiden.