Efter några timmar på Svågetorp så begav vi oss hemåt. Sofie följde med mig hem, och vi fixade till sakerna jag hade köpt, sen gjorde vi oss redo för att dra vidare till O´learys där Steffie hade sin avskedsfest, och självklart lyckas alltid Sofie att klanta sig. Men därför man älskar henne.
Följde med henne hem och övernattade där, eftersom ananrs hade hon sovit helt ensam, och jag skulle ändå på högmässan i Oxie kyrka nu på förmiddagen. Så kunde inte bli mer perfekt.
Och självklart är Moster Sofie den som kommer att skämma bort Theodor mest. Fick en massa kläder, men jeansen och hoodtröjan har jag Ida att tacka (Sofies fru).
Så i förmiddags mötte jag upp mamma utanför kyrkan, de hade tacksägelse för de avlidna som tillhör församlingen. Och fy vad det knöt sig i magen när de läste upp mormors namn. Inga-Brita Göransson, 71år. Det är ju ingen ålder alls. Tårarna forsade och jag märker att Theodor reagerar jätte mycket på när jag är ledsen.
Efter en fin högmässa så gick vi upp till morfar och fikade med honom. Han blir starkare för var dag som går.
Men jag själv känner att jag blir skörare. Lättare för att gråta och jag klarar absolut inte av att se bilder på mormor.
Speciellt inte dem bilderna som sitter på deras kylskåp, bilder där hon skrattar, ler och ser så nöjd ut.
Saknar dig mormor.
Sofie med matvagnen. Hehe





Jag gillar rubriken. Det har en fin klang :D
SvaraRadera