Känslosam

Mina dagar denna veckan har varit upp och ner. Men jag är lycklig för det.
I tisdags var jag och fikade med Alexander. Var jätte mysigt och kul, man kan verkligen prata med honom om allt. Eftersom jag inte kunde följa med honom upp till Ullared när han åkte dit, så köpte han lite saker till Theodor. En body, en napphållare och två skedar. Tack än en gång.




Efter fikan med Alexander så åkte jag hem till moster och morbror för att umgås med dem. Kusin bara växer och växer. Så nu är det dags för kusin Louise att få saker som han inte behöver längre. Hehe.
Fick massa sängkläder, och några speciella saker var ett örngott som mormor hade lagt i vaggan när Marit och Isak kom hem från BB. Jag har bestämt mig för att detta ska bli Theodors myskudde.
Fick även Isaks första filt, som mormor har köpt.
Tack Marit för att du gav mig dessa värdefulla sakerna, betyder jätte mycket för mig när det är från mormor.

Igår hade jag en skitdag hela dagen, tills jag får ett sms om att bilbarnstolen hade levererats. Så när mamma kom hem så gick vi ner till Hemköp och hämtade ut den.

Tänk att en bilbarnstol kan få en att må bra igen? Haha.

På kvällen så satt jag och sydde i sängkläderna som ska ligga i Theodors säng. Fick en massa av Marit, men jag har ju redan köpt detta tyget och är föräldskad i det. Lite barnsligt måste det ju bli.

Snart är allt fixat.

Väntar på sängen som vi ska få den 23. Och idag ska jag gå och handla tossar (miniskor) som Theodor kan ha på BB. Handla amningsbh, inlägg, tvättlappar. Blöjor m.m väntar jag med tills jag vet var man kan hitta billliga.

Något förslag?

Vecka 36

Bebis
Nu har bebisen ökat med 250 g sedan förra veckan och väger ca 2750 g och är ca 46 cm lång. 34 cm från huvud till stjärt. Föds din bebis i vecka 36 klarar den sig oftast alldeles utmärkt. Många kvinnor upplever att bebisen är mer stilla nu än tidigare. Nu avslutas ett kritiskt stadium av hjärnans utveckling, den är färdigväxt och mogen för livet efter förlossningen.

Du
Din mage mäter mellan 32 och 35 cm. Nu står magen som högst, livmodern känns säkert ända upp i revbenen, men kommer snart att sjunka för var dag allteftersom bebisen lägger sig tillrätta i bäckenet. Nu kan din vikt vara bestående under resten av graviditeten. Viktökningen kan variera men bör ligga mellan 11 och 14 kg. Du drömmer säkert om förlossningen. Din råmjölk kan läcka från dina bröst

Redo?

Igår hade jag en kämpig dag, med mycket förvärkar. Men jag har börjat att acceptera detta, och det gäller bara att ta det lugnt. Vilket jag gjorde hela dagen igår (efter tvätten).

Men idag när jag vaknade så var det dags att ta tag i saker. Så nu har jag precis haft kontakt med familjerättsbyrån, och fick en tid den 5 oktober klockan 13.00.

Det blir en riktigt fullspäckad tisdag för mig nästa vecka.

9.00 BM

13.00 Familjerättsbyrån

15.20 Ultraljud

+ att lillebror fyller 21.

Jag börjar att bli riktigt riktigt nervös nu inför Theodors ankomst. Jag är inte ett dugg orolig inför förlossningen, såfall bara att jag inte ska ha fått med alla mina saker som jag vill ha med mig dit. De flesta är nog mer nervösa inför en förlossning än att man inte ska få med alla sakerna. Haha. Men jag har alltid varit lite annorlunda.

Sängen kommer inte förrän slutet av oktober, så han får inte komma förtidigt. Hellre vara lite sen. Eftersom jag även väntar på pengar från försäkringskassan och gärna vill ha handlat allt som behövs när vi kommer hem. Men jag vet att allt löser sig.

Om han nu kommer tidigare så får han sova med mig, och om det behövs saker så är det säkert andra som kan ställa upp och införskaffa detta medans jag ligger på BB.

Jag kan inte förstå att det är 36 dagar kvar till BF. Helt galet. Han kan verkligen komma närsom.

Är jag redo?

Julis Dop

I söndags blev en liten fullspäckad dag för mig. På förmiddagen gick jag till kyrkan för att vara med på högmässan, eftersom det var invigning för nyrenoveringen. Fint och vitt har det blivit.
Var jätte kul att komma dit och få träffa alla människor och många kramar fick man.
Efteråt begav jag mig hemåt, gjorde mig fin för att gå ner till kyrkan än en gång. Men då var det dags för Julis dop. Det blev fint, känslosamt och vackert.
Jag gick ju dit själv, men jag är inte den personen som har svårt för att inte prata med människor, så jag fick bra kontakt direkt med SaraLouise vänner.
Efter fina dopet så blev det dopkaffe med fina detaljer. Tal från faddrarna och en massa kakor.
Tack SaraLouise för att jag räknas bland alla dem fina människorna som finns i ditt liv. Är glad att vi har hittat varandra.

Spricker

Känns som att jag ska spricka snart. Magen växer rejält nu. Snabbare än någonsin. Blodådror börjar att komma fram på magen för magen är så uttänjd. Men inga bristningar här inte! Vilket jag är mycket glad för. Men ingen navel har jag, men den har ännu inte lyckats ploppa ut än, vilket är skönt!

Har precis kommit hem efter en liten "fest"kväll. Skulle dra vidare på fest efter vi hade varit hos Malin, men jag hade jobbiga förvärkar och Sofie hade problem med sin mage (fantomensmärta) Haha. Men kände att det blev sista "röjet" innan plutten kommer. Tror inte min kropp orkar mycket mer. Börjar att bli tungt.

Kände efter en runda med Ullis på Burlöv Center hur lite krafter man egentligen har nuförtiden.

Men jag kvider inte för det, jag har fullt förståelse att jag är gravid, bär på ett barn och har cirka en månad kvar. Kan nog hålla igång mycket mer än många andra. Och jag är fortfarande rätt smidig.

Både Sofie och Malin fick respons från Theodor idag, Sofie fick en rumpa i huvudet när hon la det mot magen. Hahaha.

En vecka sedan ungefär hon och jag såg sist, och hon blev chockad över hur stor magen hade blivit. Man ser verkligen det bara från sidan om jag har rätt kläder. Ser nästan ingenting framifrån och absolut inte bakifrån, men från sidan. KABOOOOOM..

Nu blir det sängen för mig. Imorgon blir det högmässa på förmiddagen, få träffa alla mina arbetskamrater, sen blir det Julis dop på eftermiddagen. Mys

Morgonmys

Vaknade tidigt idag, passade på att mysa lite med magen och fick härlig respons. Han trycker alltid upp sin rumpa när jag klappar.

Efter en mysig stund så gick jag upp och satte på kaffe, tappade upp ett bad med babyolja och plockade fram ansiktsmask m.m.

Nu sitter jag här och ska snart sortera bilder på datorn.

Här är bilder på vagnen, snart är den klar!

Helgen

Nu blir det myskväll med mamma framför tvn. Eller jag tittar på tvn och mamma syr klädseln till vagnen.
Liggdelen är klar, och det blev så himla fint. Självklart har jag redan bäddat den och går och tittar ner och fantiserar om att ungefär en månad så ligger det någon där. Pirr i magen. Kan lägga upp bild imorgon.

Jag har haft en skitdag idag, men det känns bättre nu iallfall. Har inte gjort så mycket, mest fixat bland papper och gjort en Louisepärm, en graviditetspärm och en Theodorpärm. Haha. Lika bra att ha det organiserat.

Imorgon ska jag umgås med Malin och Sofie. Blir förfest hos Malins bror, sen får vi se om vi drar till någon pub eller om de drar ut och jag hem. Hade kunnat gå ut en runda, men absolut inte en lönehelg och riskera knuffar mot magen. Nej Nej....
Sen på söndag ska jag och mamma bort på Högmässan i Johannes. Nyinvigning av den nyrenoverade kyrkan. Längesedan man såg den utan byggnadsställningar. Sen på eftermiddag är det dags för Julis dop, i Johannes, så det blir två besök på en dag.
Ser verkligen framemot dopet, men känns konstigt att gå dit ensam. Tänkte fråga SaraLouise om man kunde ta med sig någon eftersom man inte känner någon.
Men så tänkte jag. Varför det?
Lika bra att ta tag i detta och lära sig att nu får man gå på sådana saker själv. Och det är skönt att det är Julis dop jag ska få öva in mig detta på, för SaraLouise är ju i exakt samma situation som mig, så hon och hennes familj tar säkert väl hand om mig.
Hihi. Nu är det "Se upp för dårarna."

Viktig förberedelse - till mammor (gravida)

Sitter och funderar på om det kanske är dags att skriva förlossningsbrevet?
Är väl alltid en bra början, och man vet på ett ungefär hur man vill ha det, även det ytterst sällan blir som man vill ha. Och efter föräldrarutbildningen så har man något man kan gå tillbaka till, ändra, och fundera.
Några förslag på vad man ska skriva?

Sen har jag en annan tanke. BB-väskan?
När ska denna packas, och vad ska packas i den?
En gammal skolkamrat berättade att hon födde i vecka 36, och hade inte ens packat sin BB-väska. Och eftersom jag måste ha koll på allt så känns det som att det kanske är läge att packa den nu, även man inte kanske behöver den ett bra tag framöver. Man vet ju aldrig om man går över tiden, men man vet aldrig heller om man föder förtidigt.
När ska man packa BB-väskan, och vad ska man packa?

Längtar

Längtar tills jag får stoppa någon i denna pyjamasen!

Vecka 35

Bebis
Nu väger bebisen ungefär 2,5 kg och är 45 cm lång. Din bebis kan blinka, flytta sig, kissa, svälja fostervätska och kan även få lite hicka. Väntar du tvillingar kan din förlossning vara ganska nära nu. Många tvillingar föds redan i vecka 37.

Du
Livmodern kan kännas ungefär 15 cm ovanför naveln och livmodern är ungefär 35 cm lång. Du har antagligen ökat mellan 11 till 13 kg nu i vikt. Bebisen trycker överallt. Du kan ha svårt att sova och sitta. Du kan känna dig irriterad. Försök hitta en sovställning som passar dig. Till exempel kan du ha en kudde mellan benen när du sover, ända från knät ner till fötterna, då hålls bäckenet parallellt. Du kan även be din partner bulla upp bakom din rygg.

Räknade ut vad jag hade ökat i vikt. Jag har bara ökat ca 7kg ju. Trodde 10kg, men vet ej hur ajg räknat. Från inskrivningen har jag bara ökat 7kg. Men men, jag har en månad kvar att lägga på mig ;)

Svar

Får man lov och fråga om pappan ska vara med på förlossningen?!
Av Zandra på Mobil kl. 10:17

Svar:
Klart att man får fråga.
Nej, pappan ska inte vara med på förlossningen. Min mamma ska vara med.
Varför jag inte vill ha med pappan på förlossningen kan ni nog förstå själva. Hade troligtvis inte ens velat ha med honom om vi hade varit tillsammans.

Mobil

Jag har insett att jag måste skrota min fina Prada LG mobil. Den vill inte riktigt som jag vill längre, och det är den bästa mobilen jag någonsin har haft. Men jag vägrar att lägga ner dem pengarna på en sådan dyr mobil igen.
Nu får man prioritera lite.
Eftersom det mesta är införskaffat till Theodor, och jag inte behöver köpa så dyra saker mer, så tänkte jag lägga lite av min lön på en ny, ekonomisk mobil. Men jag hatar att välja ut mobil, och jag vill inte ha något som andra har. Sist jag hade en mobil som var populär bland alla, var nog när jag använde min 3310. Haha. Och det är några år sedan det.
Jag har alltid hittat någon som passar mig i personligheten, men nu måste jag tänka på funktionerna framför personligheten.
Men jag har hittat 3 st här som passar mig personligt. Men nu behöver jag hjälp att välja ut.
Den sista är inte så vanlig och jag funderar lite på att ta den, men rädd att jag tar fel beslut. Ahh.!
Vilken passar mig?

Spännande

Många sa till mig att jag kommer att ha dem längsta månaderna framför mig, när jag gick ut med att jag var gravid.
Jag var i vecka 14 när jag blev offentlig med min graviditet. Imorgon går jag in i 34+0 (vecka 35).
Tiden har sprungit iväg. Och om några veckor har jag honom i min famn. Jag får känna hans doft, se hans ögon.
Jag kommer att få något som jag älskar mer än själva livet.
Jag ska få en son, och jag ska bli mamma.

Nästa vecka har jag rätt lugnt med graviditets"saker", men veckan efter är det mycket. På måndagen blir det första föräldrarutbildningen, tisdag är det både barnmorskebesök och ultraljud. + att lillebror fyller år.

Men jag har saker att göra ändå. Har blivit värsta pysseltanten här hemma ju. Så något att göra har jag alltid, och nu får man väl ta tag i orken och träffa sina vänner, sålänge jag kan röra mig iaf. Känner att det börjar att bli lite svåorörligt nu, tex. med att ta på sig strumporna. Haha. Slår i magen i t.ex dörrar, kastruller m.m. Jag är inte helt enkelt van vid den, men den är något jag kommer att sakna sen.

Nu blir det kaffe, sen ska jag fundera ut på vad jag ska göra idag. Kanske fixa lite saker inför Theodors ankomst? Man är inte klar med allt, det behövs allt det praktiska också. T.ex. temp.
Men jag tror jag ska lägga energin på något roligare, att hitta en söt pyjamas i stl 50. För det har jag bara en av.

Lilla du

Smått irriterad

I söndags tvättade mamma, men eftersom där var bara en fungerande maskin så fick jag tvätta det sista idag. Och då tänkte jag passa på att tvätta mitt täcken och mina kuddar. Men så kommer jag ner och dem har inte lagat tvättmaskinen än. Annars är dem riktigt snabba med det, men inte nu när det är jag som ska tvätta. Blää..
Sen efter jag har stoppat in en maskin så sätter jag mig här och sätter igång nyhetsmorgon, och då är det Carolin af Ugglas.
Fy, hon är verkligen hemsk. Jag förstår inte hur hon kan vara artist, och jag förstår inte ens hur folk kan lyssna på hennes sång. Jag ryser i hela kroppen så förfärligt det är.
Så det var ingen bra start på dagen för mig, + att jag mår illa så jag kan inte dricka mitt morgonkaffe.
Det är så synd om mig.

Home Made

Förra veckan så sydde jag gardiner för första gången. Blev väldigt nöjd, och det blev riktig mysfaktor.

Mina lampor har också blivit klädda i rött, för att höja mysfaktorn ännu mer

Och här är min lilla "smink"hörna. Var blått och trist innan, men nu är
det fixat, efter 4 år. Haha

















Jag hade även bestämt mig för att jag ska sy sängkläder till Theodors spjälsäng och vagn, eftersom jag inte hittar några påslakan som jag riktigt gillar. Så detta är ett av dem som jag har gjort.
Riktigt nöjd

Lyckligt lottad

Idag följde Sofie med till barnmorskan för att få lyssna på Theodors hjärtljud.
Vi blev fyra stycken där inne, eftersom det var en praktikant där också.
Vi pratade lite om vem Sofie var till mig, och Theodor. Och det blev lite småskratt när vi sa att Sofie är Theodors pappa. Men Natalie och praktikanten förstod vad vi menade. Det är Sofie som är engagerad, hjälper till, längtar och ser framemot det + att hon är "pappaledig" i två månader när Knodden har ploppat ut, eftersom hon inte börjar i skolan förrän januari. Det enda hon inte får vara med i är förlossningen, men självklart är hon en av dem första som får komma och pussa på Theodor på BB.
Det engagemanget Sofie lägger ner handlar inte om att det bara är skoj för en stund. Hon ser verkligen Theodor som en del av sitt liv. Hon ser inte honom som bara en bebis att gosa med, hon vill se han utvecklas, få sin första flickvän, ta stundenten m.m.
T.o.m Natalie tycker att jag förtjänar att ha så fina vänner runtomkring mig, så idag ger jag äran till Sofie för att hon är en sådan fin vän.
Tack för att du finns för mig och Theodor. Vi älskar dig!

Alla tester var superbra. Mitt järnvärde ligger superbra, men om jag ska berätta en hemlighet så är jag dålig på att ta mina järntabletter, men jag behöver dem inte visst, och jag har även varit dålig med mina aprikoser.
Hjärtljuden var vackra som vanligt. Hon skrattade lite eftersom han putade ut rumpan till henne, så hon passade på att klämma på den lite. Haha. Min livmoder växer precis som den ska, så även han blir liten, så växer han enligt sin skala iallafall, vilket känns skönt.
Så jag var glad, positiv och sprallig när jag och Sofie gick därifrån.
Nu börjar det att närma sig.

Har varit gravid i 235 dagar och har 44 dagar kvar till BF. Han kan komma 14 dagar innan och efter det. Alltså handlar det om 30-58 dagar.

Kanske vill ni börja att gissa på när han kommer?

Underbara dag

Idag vaknar jag med ett leende på läpparna. Jag har sovit rätt okej inatt, tog en panodil innan jag somnade, sen när jag vaknade till inatt så tog jag entill. Så jag har nästan inte märkt av några förvärkar.
Fick dra upp mamma imorse så att hon kom iväg till jobbet. Fortfarande omvänt? JA! Haha.

Jag älskar att jag ibland bestämmer mig bara för att kommande dag ska bli bra, och att den blir det.
Jag vet att dagen inte är slut, men sålänge jag vaknar på rätt sida och har positiv tanke om dagen så funkar det oftast. Om det nu blir någon svaka så får jag ta det då.
Idag ska jag umgås med några favoriter. Det blir en runda ner på Entré med lillebror, ska se om han kan hitta något som blir Theodors första kläder, i eftermiddag blir det fika med Jennica, sen ska jag hem till Ela med Sofie för en hudvårdskväll med en kvinna från Mary kay.

Ultraljud 100914

Tyvärr blev detta den bästa bilden på min Theodor

Jag mötte mamma utanför KK, eftersom hon skulle med och sitta i väntrummet som ett stöd för mig. Vi satt och väntade på Hampus, och han skickar ett sms att han sitter i massa köer, så jag svarade tillbaka att mamma följer med in om han ej hinner. Men det gjorde han.

In kom vi, och jag fick samma barnmorska som jag hade på första ultraljudet. Glömt vad hon hette med hon hade förkortning CP iaf. Jag blev jätte glad över att det var hon vi fick, för hon är jättesnäll, nogrann och hon t.o.m utbildar andra i ultraljud. 30år har hon tittat på bebisar, men ändå lyckades vi inte att få en bra bild på Theodor.

Hon sa att om han hade flyttat sin hand, så hade vi fått den perfekta 3D bilden, men envis som min pojke är så vägrade han att flytta handen.

Hon frågade även om vi visste vilket kön det var på barnet, och jag sa "förra gången sa du pojke". Så skrattar hon och säger "det var tur det". Så visade hon snoppen och testiklarna. Haha. Så en Theodor får vi till världen.

När det var klart gick hon ut från rummet för att skriva ut resultatet av utraljudet. När hon kommer in igen så kom hon med lite tråkiga nyheter.

Hon berättade att Theodors lårben var i det kortaste laget. Men behövde inte oroa oss för någon kort eller dvärgväxt eftersom hans ben var rakt, annars hade det varit lite krokigt.

Men läkarna ville att jag skulle komma in på ett tredje ultraljud för att följa upp detta.

Klart började tankarna att snurra, och man fick oro. Men det var ingenting att oroa sig för förklarade hon, utan att dem är bara extra nogranna och att det finns en gräns där dem vill kolla.

Finns ju ingenting att göra åt det i vilket fall som. Men jag hoppas på en kallelse snart så att jag kan få beskedet hur det står till med honom. Men hon sa även att både jag och Hampus är inte så långa, så det är klart att han är under medel, och det var han ju med sin vikt också ju. Men den oroade dem sig inte för.

Allt annat var superfint med Theodor. Hjärtat slog fint, klaffarna fungerade utmärkt, njurarna var bra, ryggraden satt där den skulle. Hehe. Men denna gången så mumsade han inte fostervatten, men han kissade iallafall. Bevis på att allt funkar som det ska med min lille pojke.

Tuff dag

Tuffa dagar ska man väl också gå igenom under graviditeten? Idag har jag bara legat i sängen. Rest mig upp bara för att gå och hämta vatten eller kissa.
Vill bara burra in mig i ett hörn, täcka ansiktet och gråta. Hormoner? Jadå.
Men jag vill inte ha dessa jobbiga dagarna, för det är inte jag.
Jag vill hålla igång ju. Men dagen är snart slut och det är en ny dag imorgon. Som säkert blir mycket bättre.
Jag hoppas på att förvärkarna inte är lika jobbiga inatt. Under dagen kan jag hantera dem på annat sätt, men på natten är det svårt när man är trött och vill sova.
Det är dem nätterna man hade velat ha någon bredvid sig som kunde hämta panodil, vetekudde och ge lite ryggmassage. Men det får jag fixa själv, och lite stark känner man sig som klarar sig igenom en graviditet "själv".
Jag kan inte säga att jag går igenom den helt själv, eftersom jag har så många runtomkring mig.

Jag älskar min mamma och bror.
Jag och brossan sitter och äter middag, och mamma gör vid sig för att dra till KB. Lite omvänt? Haha.

Vecka 34 - AJ!!

Barnet
Många barn ligger nu med huvudet nedåt. Barnet lyssnar till mammans hjärtslag, magen som kurrar och andra kroppsljud. Inte konstigt att en del barn sedan har svårt att ligga själva i vaggan eller spjälsängen. De vill vara nära dig och lyssna till de här ljuden. De inre organen är nu färdiga, förutom lungorna. De behöver mogna ett tag till, de ska ju anpassas från vatten- till landlivet och luftfyllas när barnet kommer ut. Ögonens pupiller kan dras ihop och vidgas.

Mamma
Livmodern tränar för förlossningen nu och du kan känna av det i form av förvärkar, en del svagare och andra kraftigare. En del känner du inte av alls, men du kan känna med handen utanpå magen att den plötsligt drar ihop sig och blir alldeles spänd. Är du omföderska brukar förvärkarna vara kraftigare än med första barnet, säkert känner du även av dem lite oftare. Livmodern är jättestor nu. Kommer du ihåg i början när magen var platt? Mycket har hänt sedan dess.Slidväggarna blir tjockare under graviditeten. Flytningarna kan bli allt mer rikliga. I slutet av graviditeten kan det vara svårt att skilja på vanliga flytningar och svagt sipprande fostervatten. Prata med din barnmorska om du känner dig osäker.

Jag har haft den värsta natten sen jag blev gravid.
Vaknade flera gånger av ilande värkar. Mensvärk blandat med IBS mage. Visste inte vad jag skulle göra åt det, men satt mig upp i sängen, så någon sömn blev det inte precis.
Hade rejäla sammandragningar när jag kom hem från SaraLouise och Juli igårkväll. Kroppen kanske reagerar lite knäppt när man gosar med bebis?
Men jag kan säga att värkarna är inte värre än min IBS-sjukdom. Men jag kan inte massera magen på samma sätt om jag gjorde när jag fick mina nattanfall innan graviditeten. Hehe.
Någon som har bra tips på vad man kan göra för att linda förvärkarna lite?

50 dagar

Förlossningsdatum: 2010/11/04
Gravid i vecka 32+5
Har klarat av 81% av graviditeten
Har 50 dagar kvar till förlossningen

Vill men ingen ork

Jag vill så gärna blogga. Har inte gjort det på några dagar, och det är lite trist faktiskt. Folk som säger ifrån att jag måste uppdatera. Men jag har ingen lust, men jag har ändå lust.
Men jag har inte varit mig själv sen mormors begravning, kan vara lite det? Rädd att jag skriver fel saker när jag inte är mig själv.
Kanske är jag mig själv ikväll, imorgon eller nästa vecka. Då kommer ett inlägg.
Idag ska jag iallfall på andra rutinultraljudet. Ser framemot det, men kunde hoppas över en sak, men det skriver jag inte om. :) Hehe

Vecka 33

Bebis
Nu väger din bebis ca 2 kg och är 43 cm lång. Bebisen ökar nu sin vikt med ca 225 g i veckan. Nu uppfattar bebisen ljus och mörker, dag och natt. Underhuds fettet lagras upp. Nu börjar din bebis kunna reglera sin kroppstemperatur.

Du
Måttet på din livmoder är nu 30 till 33 cm. Men det kan vara olika, huvudsaken är att din egen kurva växer som den ska. Du kan öka mycket i vikt och det är inte konstigt. Just nu behövs mycket näring både till dig och din bebis, så sluta inte äta för att du är orolig över stor viktökning. Prata med din barnmorska om du oroar dig för din vikt.

Mormor - Vila i frid

Mormor - Vår Svan

Dagen började i kaos för mig. Min klänning var sönder, min nya klänning som jag endast hade handtvättat, så det var bara att stressa sig ner och byta klänningen på förmiddagen.
Jag och Lennie tog bussen till Oxie, och gick upp till församlingshemmet där jag skulle byta om. Tar upp min NYA klänning, och ser ännu ett hål på denna. Var påväg att bryta ihop, men bet ihop och bestämde mig för att sätta en säkerthetsnål och ha kavajen på mig hela tiden.

Vi möter mormor och morfars närmaste vänner på parkeringsplatsen utanför kyrkan. De började att gråta så fort dem såg oss, och de beklagade så mycket.
Mormors väninna berättade att mormor hade sagt till henne när hon var sjuk, att hon inte fick gå bort än, för de hade många år kvar tillsammans. Vilket visade sig att dem inte hade.
Tankarna började att snurra, men jag hade fortfarande inte förstått att vi skulle på mormors begravning.

Jag och Lennie bestämde oss för att gå in i kyrkan när där inte var något folk. Om jag känner mig rätt så hade jag brytit ihop annars.
Vi går in där, och ser kistan. Det var inte obehagligt, det var fint. Jag är säker på att mormor följde med oss in där, för att vi skulle känna oss trygga.
Efter en stund så gick vi bort till platsen där mormor ska få vila i frid.
Det kommer att bli en av de finaste platserna i mitt liv. Jag har bestämt mig för att inte gå dit och sörja. Jag ska dit och känna glädje för att jag har haft den bästa mormorn man kan tänka sig.

Jag och Lennie var bland dem första som kom till kyrkan, så vi stod utanför kyrkgrinden och folk kom fram och hälsade på oss. Vilket var skönt.
När de flesta hade kommit, så såg jag morfar m.fl komma promenerande. Jag sa till Lennie att vi går och möter dem.
Kände att det skulle bli lite småkaos bland allt folk. Så fort morfar såg oss gå mot honom så bröt han ihop. Jag tog tag i honom och kramade om honom hårt. Sen gick vi mot kyrkan.
Vi lät alla gå in i kyrkan, sen gick vi in.





Bestämdes att mamma skulle gå fram med morfar, och mina morbrödrar skulle gå fram med sina respektive under avskedet. Och då blev det vi barnbarn som skulle gå fram tillsammans. Det var det jag ville, för jag ville att vi barnbarn skulle visa mormor självständighet, och att hon har uppfostrat oss till att ta hand om varandra i vått och torrt, att vi är en stor familj,

När klockorna började att ringa in för gudstjänst så knöt det sig i magen, Amazing Grace spelades från orgeln och man hörde att folk redan hade svårt att hålla inne gråten.
Där var så mycket folk som kom för att hedra mormor för att hon var en sådan fin människa. Där fanns arbetskamrater, avlägsna släktningar, morfars släktingar m.fl.

Prästen Tuva välkomnade oss, det var samma präst som döpte kusin Isak för bara några månader sedan.
När hon berättade om mormors engagemang, humor m.m så var det både blandat med skratt och gråt från oss.
Släktingarna från Dalarna hade kommit ner för att sjunga två låtar. När Malin sjöng en av låtarna, så var det ingen som kunde hålla inne tårarna, och så fort jag tänker på den låten så ryser jag. Det var så vackert.
Jag är "van" vid begravningar från jobbet och tycker att dem tar en evighet. Men detta var nog den snabbaste begravningen jag har varit med om, avskedet kom så snabbt. Det var dags för mamma och morfar att gå fram, och sen mina morbrödrar.

Sen var det dags för oss barnbarnen, vi ställde oss i en halvcirkel och vi grät. Vi sa inte hejdå, farväl eller adjö. Vi bara tänkte på henne. För detta var inget avsked från oss. För vi alla är helt säkra på att mormor finns hos oss. Det märkte vi barnbarn under sista låten på begravningen.
Jag slutade att gråta, jag kände värme i kroppen och jag märkte att Lennie och kusinerna också tog ett djupt andetag och såg lugna ut. Då viskade jag till Lennie "Mormor är här." Han bara nickade och fick en tår.
Efteråt på minnestunden så pratade jag med mina kusiner om detta, och dem hade känt samma sak. Värmen och tryggheten som mormor gav oss alla.

Förra veckan så valde vi kusiner ut blommor. Vi var helt överens om samma uppsättning, och vi var överens om vilka färger blommorna skulle ha. Det röda bandet med guldtext kände också rätt för oss, och vi behövde inget speciellt skrivet. Vi sa ofta "Vi älskar dig". Så det blev rätta texten.
Vårt band stod ut jätte mycket, ingen av alla dessa blommor hade rött band. Endast vårt.

Minnesstunden blev fin med kakor, kaffe och tårta.

Prästen Tuva blev "toastmaster", vilket var skönt, för då behövde ingen ta ansvar för det.

Mormors "kännetecken" är svanen. Hon samlade på dem, och Jan, släkting från Dalarna berättade något fint om svanen.

När det är kris för svanens barn, när det inte finns något mat att få tag på, så plockar svanen bröstkött från sig själv för att sina ungar ska få överleva.

Ingen visste om detta, och hade nog inte tagit reda på det iheller. Men när han berättade det, så kändes det som mormor direkt. Hon var svanen för så många.

Det fanns för oss alla ett rum i ditt hjärta,

för alla utav oss du gjorde ditt allt.

Du deltog med oss i vår glädje och smärta

Tack kära mormor, tack för allt.

Nu finns bara minnen kvar

och de ska fylla mitt hjärta med glädje

Jag älskar dig

Vagabond

Har precis varit på Vagabond med släktingarna. Även vi blev 16 personer, så kändes det ändå tomt utan mormor. Hon har alltid tagit en stor plats i sådana här "sammanhang".
Imorgon är det dags för begravningen. Och jag vet att det kommer att bli världens finaste begravning, men jag fasar inför dagen. Önskade att jag kunde få hoppa över denna dagen, eller iallfall få vakna upp ur denna mardrömmen.
Vem trodde att man skulle behöva gå på sin mormors begravning. För några månader sedan var hon så pigg och alert.

Har även försökt att få hjälp från en läkare idag pga sjukskrivning. Hon var trevlig om man bortser att hon följde råden som stod på internet. "Att det är bättre att jobba om man sörjer." Men vad är det hon inte förstår?
Om jag jobbar så "skjuter" jag upp min sorg. Jag har gjort sånt här innan. Jag kan inte begrava mig i något annat. Jag måste få sörja så snabbt som möjligt och stärka mig. Annars blir det nog inte lätt när Theodor kommer, och jag vet att jag kommer att hamna i depression. Jag har varit med om detta innan. Exakt för 4 år sedan. Efter ett sorgeår när jag hade förlorat ett foster. Då blev jag halvt sjukskriven från skolan resten av läsåret, gick på antidepressivt och gick både hos psykiator och kurator x 2.

Jag orkar inte att bli runtskickad och må sämre av att behöva veta att var dag jag vaknar så måste jag ta tag i sjukskrivningen. "Alla" som jag har träffat inom sjukvården tycker att jag ska bli sjukskriven, men ingen kan hjälpa mig.

Behöver bara luta mig tillbaka, få detta ur världen och veta att jag kan börja stärka mig själv, och verkligen få sörja. Jag har verkligen inte haft ro till att sörja. Jag måste få vakna utan oro att jag måste lösa detta. Jag blir både stressad och arg, eftersom jag vill kunna vara för mig själv och gråta innan Theodor kommer.

Men på torsdag så måste jag tyvärr ta tag i detta igen. Vilket jag inte har ork till längre. Vill nästan gå tillbaka till jobben, men vet att jag ej kan jobba där pga lyft, och jag vet att jag kommer att skjuta upp min sorg och kommer att få en hårdare smäll sen. Och hade varit så enkelt om jag kunde få ringa direkt numret till min barnmorska som jag har haft, så kanske hon kan vägleda mig. Nej då har alla j*vla barnmorskor kopplat sig till barnmorskedirekt, där man ska vänta i kö i evigheter och sen blir man väl kopplad till sin mödravårdcentralen och sen till sin barnmorska. NEJTACK! Det står jag över. Jag orkar inte mer!!! JÄVLA SJUKVÅRD

Kan magen förändras så här på bara 2 dagar? Galet

Moster Sofie

Igår blev det några timmar på Ikea med Ela och Fii. Först blev det efterlängtad köttbullar, sen blev det shopping. Köpte mycket praktiska saker, som "amnings"handdukar, skötbordsmadrass, korgar, m.m.
Efter några timmar på Svågetorp så begav vi oss hemåt. Sofie följde med mig hem, och vi fixade till sakerna jag hade köpt, sen gjorde vi oss redo för att dra vidare till O´learys där Steffie hade sin avskedsfest, och självklart lyckas alltid Sofie att klanta sig. Men därför man älskar henne.
Följde med henne hem och övernattade där, eftersom ananrs hade hon sovit helt ensam, och jag skulle ändå på högmässan i Oxie kyrka nu på förmiddagen. Så kunde inte bli mer perfekt.
Och självklart är Moster Sofie den som kommer att skämma bort Theodor mest. Fick en massa kläder, men jeansen och hoodtröjan har jag Ida att tacka (Sofies fru).

Så i förmiddags mötte jag upp mamma utanför kyrkan, de hade tacksägelse för de avlidna som tillhör församlingen. Och fy vad det knöt sig i magen när de läste upp mormors namn. Inga-Brita Göransson, 71år. Det är ju ingen ålder alls. Tårarna forsade och jag märker att Theodor reagerar jätte mycket på när jag är ledsen.
Efter en fin högmässa så gick vi upp till morfar och fikade med honom. Han blir starkare för var dag som går.
Men jag själv känner att jag blir skörare. Lättare för att gråta och jag klarar absolut inte av att se bilder på mormor.
Speciellt inte dem bilderna som sitter på deras kylskåp, bilder där hon skrattar, ler och ser så nöjd ut.
Saknar dig mormor.

Sofie med matvagnen. Hehe

Sofie var tvungen att ta en bild på mig mage som är GIGANTISK

Tuffig body


Kläderna av moster Sofie

Jeansen och hoodtröjan från ida

Tvättning av lillens kläder

Gigantisk

Magen växer för var dag. Nu går det snabbt och det känns nästan som att jag ska spricka vilken sekund som helst.
Nätterna är skit för mig just nu. Vaknar och har ont i hela magen och ryggen och kan inte röra mig. Men jag biter ihop och somnar om.
I torsdags tvättade jag Theodors alla kläder och stoppade i byrån. Så mysigt och verkligt.

Tryck

Känner ett rejält tryck neråt, och har "mensvärk". Har detta med fixeringen att göra tro?
"Mensvärken" har ju lite med förvärkar att göra och ska inte vara något onormalt. Men jag är ändå lite orolig, för det spänner verkligen i hela underlivet. Nästintill att det känns som att han ska ploppa ut. Hehe.
Men får väl se hur det har utvecklats tills imorgon, annars får jag ringa och prata med BM.
För trycket är olidligt mellanåt, känns som allting knakar. Kanske foglossning på allt detta? Hade inte förvånat mig.
Men vi hoppas på det bästa iallfall.

Vecka 32

Barnet
De sparkar du känt tidigare är nu mer som knuffar eftersom barnet börjar bli för stort för att röra sig fritt i fostervätskan. Barnets lungor förbereder sig inför den riktiga andningen. Kroppens viktiga organ och nervsystem fininställs. Underhudsfettet som det varit magert med tidigare har nu vuxit till och barnet ökar snabbt i vikt. Nu utvecklar barnet förmågan att svettas.
Vikt 2 kg.

Mamma
Magen tar mycket plats och dina lungor, urinblåsa och magsäck har det trångt därinne.
Kroppen börjar förbereda sig för förlossning och du kan känna lättare förvärkar som mensvärk ungefär. Det kan också läcka mjölk ur brösten.

Fixerad

Då blev det ett läkarbesök på Prenatalen idag. Sofie var lite försenad, och min mobil fungerade inte som den skulle, men Sofie tvekade inte på att fråga på alla våningsplan efter mig, och 2 min efter att jag hade fått komma in på rummet så kom Sofie in. Hon hade lyckats hitta mig. Vilken hjälte. Hehe.
Träffade en jätte rar läkare som sjukskrev mig en vecka till, men kunde inte längre pga det inte hör riktigt till graviditeten, men hon tvekade inte en sekund på att jag behövde längre sjukskrivning. Så jag ringer min husläkare imorgon.
Hon kände även lite på min mage, och som min BM inte kunde känna igår, så kände läkaren det iallfall. Han är redan fixerad, så det är inte konstigt att det knakar, drar och att jag får ont i ljumskarna.

Var inom jobb innan för att lämna min sjukskrivning och prata lite med mina arbetskamrater. Dem alla saknar mig och vill att jag ska komma in då och då. Pratade även med min chef som sa att jag inte kan sköta mitt arbete även jag kommer tillbaka, eftersom det är mycket tunga lyft. Så nu blir det inte mer jobb för denna lilla loppan. Lite tråkigt, men jag behöver tid för mig själv, och jag behöver sörja.
Som en arbetskamrat sa "Du får le med ena ögat och gråta med det andra."