Magen

Det växer så att det knakar.
Säker på att det är ett foster? (har fått den frågan)
Men det för jag reda på om en vecka förhoppningsvis. :-S

9+0

Idag går jag in i graviditetsvecka 10.
Bebben är inte längre ett embryo, utan nu är det ett foster.
Läste lite om denna veckan på internet, och det är nu man kan börja känna att kläderna sitter tajtare.
Usch ja, det är så rätt så.
Jag har svårt för att vara glad över graviditeten, men jag tror att det blir bra när jag har varit hos barnmorskan. Ska dit om en vecka, så jag kan oroa mig en vecka till, sen får jag förhoppningsvis reda på att allt är bra med Bebben.

Imorgon ska jag träffa Katti och min Tassi. Noves syster och hennes dotter.
Även jag och Nove inte är tillsammans så lovade jag Katti att aldrig lämna henne och barnen.
Tassi hade frågat efter mig igår och blivit jätte ledsen. Men imorgon får hon träffa Ujna. (Moster på Serbiska)
Katti ringde mig igårkväll för att bara höra min röst och höra att jag levde. Kunde vi sluta att skratta? Saknat hennes skratt. Hon och jag har gått igenom så mycket ihopa.
Ska gå istan med Sofie sen, så ska titta lite efter något halsband som jag ska ge Anastasia. Hon är ju min lilla pärla. Och jag vill att hon alltid ska veta att hon kommer att ha en stor plats i mitt hjärta.
Kommer att gråta hysteriskt när jag träffar henne imorgon. Hon är 3½ nu. Känns helt ofattbart.
Längtar tills den dagen jag får träffa Demian med.

Nu ska jag fortsätta att göra min lilla "spabehandling".

Illamående

Idag har jag en hemsk illamående. Det gick bra att gå upp imorse, men när jag hade gjort mig klar så blev jag smått svimfärdig och grymt illamående.
Skönaste hade varit just nu är att kräkas, men nej. Illamåendet ska bara ligga där och irritera mig.
Så nu ligger jag nerbäddad i sängen och har sjukskrivit mig från jobb. Tur att jag har berättat för dem så att dem vet vad det handlar om iallfall. Fick svaret "det hör till, krya på dig".
Första gången jag har haft denna hemska yrsel och illamående på samma gång. Så nu ska jag försöka att sova lite så kanske det blir bättre sen.

9de graviditetsveckan

Jag i lördags innan restaurangbesöket. 7+4. Pyttebula, men den syns. Hihi

Idag är jag 8 + 0 och det känns helt underbart.

För första gången sen jag blev gravid så pirrar det i hela kroppen, jag har lyckorus, och jag börjar nästan att gråta varje gång jag tänker på den dagen jag får se min bebis.

Igår blev jag inskriven på Granens Barnmorskemottagning. Och för engångsskull så gnällde jag lite. Jag sa att jag har problem med IBS, är gluten- och laktosintolerant, mycket allergi mot päsldjur m.m.

Och denna gulliga damen jag pratade med fixade en tid till mig redan om 2 veckor. När jag är 10+0. Känns helt ofattbart.

Träffade min kurator igår på KK igår också och pratade ett tag med henne.

Har bokat upp några tider med henne under graviditeten, för det händer mycket med omgivningen, ens liv m.m och det kan vara skönt att ha någon att prata av sig med som är utomstående.

Det var hon som sa att jag skulle snabba mig med inskrivningen för att det är rätt fullt överallt och att om jag blir inskriven nu så kan jag få vänta tills jag är t.ex. i vecka 15 att få en undersökning. Men gnälliga jag fick tid tidigare. Vilket är skönt.

Vill ju må bra, vill veta vad som är bra för mig att äta m.m.

Idag börjar 2 månaden. Nu kommer det att växa snabbt därinne.

Jag har inte kännt någonting i livmodern på nästan hela veckan. Men igår började det, och det har inte varit lugnt idag. Tror att livmoder växer så att det knakar.

Innan var jag lite orolig när jag hade denna "mensvärken". Men nu pirrar det i kroppen och allt känns som det går rätt till.

Jag är nästan helt säker på att jag inte kommer att få missfall nu.

Tror att det är lite därför jag känner glädje nu. Nu vågar jag att hoppas på riktigt.

"Ditt barn är 22-30mm långt från huvud till stjärt. Embryot börjar nu mer och mer se ut som en baby med fingrar och tår på händer och fötter. Armar och ben växer fort, ögonlocken täcker nästan hela ögonen och en näsa sticker ut. Barnet rör sig nu försiktigt och tränar sina muskler, men eftersom fostret är stort som en vindruva kan modern inte känna rörelserna än. Under denna vecka utvecklas diafragman och det är tack vare denna muskel som barnet kan andas efter födseln. Inälvorna som började bildas från navelsträngen, transporteras till bukhålan som blir större allt eftersom fostret växer. "

Tufft

Så då ställs man inför ett riktigt svårt beslut.
Jag som trodde att jag redan hade fått vara med om det svåra beslutet.
Men nu kom det igen. Som en chock.
Hur ska jag klara detta?
Vem är värd vad?
Kan man verkligen lita på någon?

7+4

Enligt min mens så ska jag idag vara 8+0. Men jag litar mer på att gynokologen har rätt. Så idag är det 7+4. Tiden går sakta men ändå fort.
Helst vill jag vara i ungefär vecka 13-14 för att vara mer på säkra sidan och vara ifrån riskperioden.

Denna veckan har varit ett helvete för mig. Jag har inte precis varit glad för graviditeten. Det har varit kämpigt denna veckan.
Sovit dåligt, brösten har värkt, humöret har åkt som en berg och dalbana och att jag inte har kunnat ta några allergitabletter och haft hemska allergichocker.
Längtar tills magen börjar att synas mer, så att man ser själv att man är gravid och kan glädjas mer åt det.

Jag försökte att skriva in mig på barnmorskemottagning igår, utan några resultat alls. Vill helst gå hos en privat, men där är det andra som var före mig visst.

Idag blir en mysig dag. Ska gå på stan och hitta något till Sofie, sen tänkte jag faktiskt gå inom gymmet och gå en halvtimme på löpbandet. Någon träning måste jag ju göra och det är nog det som är minst farligt just nu iaf.
Ikväll blir det födelsedagsmiddag på Steakhouse, för på måndag blir Sofie en gammal tant. Hon får sin tredje 3a. Love


P.s. Nu har jag faktiskt många läsare, när ska kommentarerna komma?

Galet 6+4

Galet att magen redan har börjat att växa. Men kanske inte så konstigt när man är liten och livmodern är stor som en grapefrukt och livmodern arbetar och gör att man blir svullen och öm.
Men nu vill jag verkligen inte få missfall. Jag går runt och tar på min mage hela tiden och det pirrar i hela kroppen.
Där är ett liv som jag och Hampus har skapat tillsammans. En liten Mini Lojz eller Mini Hampster.
Berättade för Ela idag om min fina nyhet. Och hon är nog den som gav den positivaste och gladaste feedbacken. Hon grattade mig direkt och var helt överlycklig.
Denna bebben kommer att bli så bortskämd med kärlek.
Men det är fortfarande 6 veckor kvar på riskperioden. Snälla! Låt dessa sex veckorna vara över snart! Jag kan inte annat än att tänka på bebisen, och min hälsa och framtiden.
Detta är min högsta önskan.

Underbara liv

Älskling ringer och terroriserar mig flera gånger under eftermiddagen igår för att fråga när jag och Sofie kommer. Och jag bara tänker "Meeen guud vad han tjatar."
Men självklart hade han en baktanke med detta.
Efter att jag och Sofie hade ätit på Graffiti, fikat på Triangeln och köpt tidningar så gick vi hem till honom.

Han hade städat så fint, ändrat om så att det blev mysigare möblering och tänt ljus i hela lägenheten.
Jag blev så glad när jag såg detta att jag sprang fram och pussade på honom direkt.
Men det var inte klart. Han hade köpt en present till mig också.
En sporttopp som är bra för gravida kvinnor. Jag älskar min sporttopp som jag har haft nu ett tag för den gör så att brösten inte rör sig alls. Men den börjar ju att bli lite förliten och klämmer på brösten så att det gör väldigt ont i mellanåt.
Och min underbara, fina pojkvän har lyssnat på mig när jag har sagt att jag har behövt en ny. Så han gick och köpte en och frågade om den i affären. Men tyvärr var den förliten den också. Om jag inte hade varit öm så hade den passat perfekt, men mina bröst är ju så himla känsliga nu.
Så jag får väl byta till en 38/40? Haha. Oj.
Han hade köpt ett par vantar till mig också, så att han kan få ha MINA tummvantar ifred.

Fick även reda på en rolig sak.
Att han har hittat en 3a en gata från där han bor nu. (Vid hansa). Och denna tjejen som har denna lägenheten har visat intresse att hon vill byta lägenheter rakt av. Kan det bli bättre?!
Högt i taket. Struktoror. Den påminner om mammas lägenhet. I LOVE!
Men tyvärr är det på 4de våningen utan hiss (precis som hemma hos mamma). Men jag är ju inte den som tackar nä till att få extra motion. Så vi får se lite hur det blir. Värsta är nog när jag är högravid och ska ta mig upp för trapporna. Men det blir lika jobbigt hemma hos mamma.

Nu ska jag in och jobba.

6+3

Ja ni ser rätt i rubriken. Jag är 6veckor + 3 dagar. Var på undersökning idag och jag var inte så långt kommen som vi trodde innan.
Hon såg fostret nu, och för storleken så var den 6 veckor + 3 dagar.
Allt såg bra ut, svullen och fin livmoder! Haha.
Helt galet att jag redan kan vara så svullen. Men som gynekologen sa, att det är för att livmodern arbetar så pass mycket. Så då får man en svullnad. Men jag tycker om min svullnad. Hihi.
Snart kommer Sofie in till stan och jag ska umgås med henne. Sitter på jobb nu och är såååå trött.
Vill bara lägga mig ner. Men det är bara 1½h kvar.
Mådde jätte dåligt innan och hade en hysterisk huvudvärk. Så kom jag på!
Jag hade glömt att dricka kaffe idag. Jag trodde verkligen inte att man kunde må så dåligt av att inte dricka kaffe. Så då blev det en stor kopp kaffe till mig och nu mår jag bättre.


Jag längtar tills min Bebis är ute. Men får vänta många många månader till. Och jag hoppas på att jag klarar mig igenom riskzonen för missfall. Men allt såg bra ut, så varför skulle det hända någ0t?
Så nu blir det att öpppna ett sparkonto, spara undan mycket pengar. Planera behövande saker och söka en ny större lägenhet i centrala Malmö.

I can´t wait!!!! :-D

Vänner och Familj

Idag märkte jag att det handlar inte bara om två när man är gravid. Det handlar inte bara om mamman och pappan. Man kan faktiskt söka sig till någon annan än sin partner. Det är superviktigt att ha sin familj och vänner runt sig som stöd.
Idag har jag haft hemska hormoner i mig. Ungefär som exercisten och jag överdriver inte.
Men idag hade jag Sofie vid min sida som fick mig att skratta och känna mig stark. När jag kom hem hade jag en mamma som förklarade att detta inte var ovanligt beteende. Sen när jag hade lugnat mig så vågade Hampus sig upp i lägenheten. Stackare.

Något jag har haft väldigt mycket problem med den senaste tiden är min sömn. Det är helt omöjligt för mig att sova en hel natt.
Jag är så trött att jag nästan somnar innan jag har lagt huvudet på kudden. Men jag somnar nästan. Så fort jag blundar så snurrar ögonen och jag kan inte somna. Om jag lyckas att somna så sover jag intel länge, och vaknar och är tillbaka på ruta ett igen.
Jag ligger vaken klockan 5 på morgonen och stirrar i taket och väntar på att alarmet skLttre snart. För jag är så utmattad på dagarna.

Tråkigt med ett litet negativt inlägg. Men alla dagar är inte som en dans på rosor.

Som man måste göra

Har kollat lite vilka mediciner jag kan ta nu under graviditeten.
Ändå sjukt att det är så mycket som är så självklart i det vanliga livet är helt förbjudet nu.
Och imorgon har jag varit rökfri i en vecka. Känns bra faktiskt. Bara tanken på att andas in ett bloss får mig att spy. Och jag har rökt i nästan 5år och har haft mycket problem med att sluta.
Men nu är det finito!

Snart kommer älskling och hämtar mig sen ska vi hem till honom.
Han ska såklart nörda sig framför datorn, och själv ska jag bara ta det lugnt, kolla runt på internet och kanske ut och gå en runda så man kan sova ordentligt inatt.

Vecka 6+4 dagar

Är det min IBS som spökar eller börjar jag redan att få en bula?

Jag tänkte börja att smygblogga kring min graviditet men jag har ej velat ge ut bloggen till alla än eftersom jag har ej berättat om mitt beslut och vet inte säkert än hur allting blir.

Men jag är i sjunde graviditetsveckan och bebisen är 6-9 mm stor från huvud till rumpa. Bebisens hjärta börjar slå! Ansiktsdrag, som mun och tunga, kan urskiljas. Ögonen har näthinna och lins. Matsmältningssystemet börjar bildas med de första cellerna i magen och tarmarna. På huvudet finns små inbuktningar där ögon och öron kommer att bildas. Käkarna börjar också att utvecklas.

Jag känner verkligen av att jag är gravid. Brösten värker, jag mår illa konstant och jag är ovanligt trött.
Men gud vad denna känslan ändå känns underbar.
Det pirrar i hela min kropp och jag längtar verkligen tills fredag.

På fredag är det då jag ska till abortmottagningen för undersökning. Dit går man även man inte ska göra en abort, för jag beställde denna tiden innan jag visste vad jag skulle göra. Och jag ska ej avbeställa tiden eftersom jag vill försöka att ta reda på så fort som möjligt var bebisen sitter.
För 4år sedan så hade jag ju ett utomkvedshavande och förlorade min högra äggled. Och det vill jag inte riskera att göra med mitt vänstra heller.
Men denna graviditeten känns bra.
Pratade lite med Sofie, en gammal skolkamrat som precis har fått sitt andra barn. Hon berättade att konstant illamående har goda saker med sig. Hon förklade att det hade något med hormonerna att göra, och att man har mycket av detta och att det minskar risken för missfall. Dock kan detta vara en myt, men det behöver det ju inte vara.

Det jag är mest rädd för just nu är ett missfall. För jag vill verkligen föda detta barnet, och jag har min mamma och Hampus vid min sida.
Hampus är verkligen det bästa man kan tänka sig att ha som pappa till sitt barn.
Vi har inte känt varandra länge och jag har varit gravid längre än vi har varit tillsammans offentligt. Men när det är rätt så är det.
Och det kvittar om man har varit tillsammans 10 dagar, eller 10år. Man kan ändå stå där ensam med ett barn.

Nu ska jag lägga mig i sängen och fortsätta att läsa i min tidning.
Och det känns ju helt underbart att kunna få skriva av sig.